Året som gått

Nu har jag geocachat sedan 2007, 13 år och 8 månader. I april 2007 loggade jag min första cache. Då loggade jag 35 st totalt från april till december. Mitt mål var att logga minst 4 st i månaden. Det lyckades jag med i fem av de nio månaderna som jag geocachade 2007. I september 2007 loggade jag inga cacher, det var den månaden vi flyttade samt fick vårt tredje barn.

Årsstatistik

2020

2020 har varit ett mycket speciellt år och för min del har det betytt hemarbete från mars till nu och fortsatt efter nyår. Cachandet har lagts lite på is och mitt mål detta år har varit att åtminstone logga en cache per månad. Det har jag lyckats med. Totalt sett har jag i skrivande stund loggat 13 stycken och jag toppade i juni med hela två stycken loggar på en månad.

En i månaden

Mitt geocachande går på sparlåga men jag försöker logga en i månaden för att hålla statistiken uppe. Jag har sedan jag började med geocaching i april 2007 endast missat en månad och det var i september 2007, samma månad som vi flyttade och fick vårt tredje barn. Annars så har jag hållt minst en i månaden. I år har dock det varit mer regel med en i månaden, annars brukar jag kunna komma upp i en 4-5 i månaden eller stundtals lite mer. Men i år har andra intressen tagit övertag och min prioritering varit annorlunda.

Det ser inte så högt ut, men det är högt och brant.
Fin utsikt vid Brunnsängsberget

I morse promenerade jag hem från bilverkstan där jag lämnat bilen för service och logga en cache på vägen.

Summering – Projekt2019

Ett av mina mål med min geocaching under 2019 var att logga 174 cacher och komma upp i 2019 loggade cacher totalt. Nu gick det inte hela vägen in i mål utan jag landade på 62 loggade cacher. Det är inte så illa ändå om man ser till att jag under 12 års cachande bara loggat fler än 174 cacher på ett år vid två tillfällen, 2010 (277) och 2011 (490 varav 203 på ett dygn)

Nu har jag inte satt upp några direkta mål för 2020 men jobbar mig uppåt mot 2000 loggade totalt. Kanske blir det i år, kanske inte.

En liten mystery på vägen – eller när man vägrar ge upp och inte vill logga DNF

En DNF är aldrig rolig och det är många gånger som jag har ägnat åtskillig tid till att leta efter en specifik cache. Omständigheterna gör viss skillnad i vilken inställning man har. I vissa fall, när man är på FTF jakt så vet man ju inte alls om man är rätt ute och man har bara några få parametrar som hjälper en såsom storlek, svårighetsgrad, hint mm.

En gång i tiden så fanns det inte alltid geocheckers på mysterys. Det var upp till CO att lägga till och på senare år har de flesta tagit för givet att det måste finnas en checker och nu på ännu senare tid så finns det inbyggt checker när man skapar mystar mm.

När man löst en myst och fått grönt i checkern är man ju taggad att åka ut och logga. Det är något speciellt med mystar ändå, de värmer lite extra gott att logga eftersom man känner sig lite extra duktig med att ha löst ett problem och fått koordinater som belöning.

När man väl kommer ut på plats med sina korrekta koordinater och man ändå likt förbenat letar och letar och utökar sin sökradie och man letar högt och lågt efter alla tänkbara varianter. När man då tittar på gamla loggar (vilket jag är dålig på att kolla upp innan jag ska iväg och logga) och inser att den redan har ett antal DNF loggar och det av gamla erfarna cachare. Då funderar man rätt snabbt på att avsluta sitt letande, men en viss tanke gnager kvar i huvudet, den där att de där andra kan ju ha missat något som en annan nu kanske hittar. Man ger det en stund till innan man packar ihop och avbryter sitt letande.

Sedan har man av nyfikenhet lite bevakning på den cachen och när CO sedan lägger ut en logg om att cachen är borta eller koordinaterna behövdes korrigeras då sjunker en viss förnöjsamhet över en och man klappar sig lite på axeln och säger till sig själv att det inte var ens eget fel.

Sedan när allt ser ut att var korrekt så åker man tillbaka och då hittar man oftast cachen rakt på utan att ens behöva plocka upp GPS’n.